Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Eva Berglund Thörnblom

Fleming och Scepter



Den stolta Scepter på vilken Clas Larsson Fleming förde befälet. Teckning av Jacob Hägg.


Inom den maritima historien återkommer ibland både fartygsnamn och personnamn i oväntade sammanhang. Ett sådant namn är Clas Fleming och ett annat är Scepter. Att Clas Fleming är ett personnamn och Scepter ett fartygsnamn är lätt att förstå men har namnen någon relation till varandra? Sanningen är att de hänger ihop, men bara till en viss del.

Släkten Fleming kan spåras tillbaka till medeltiden. En Claus dyker upp redan 1360 och tituleras svensk riddare och lagman. Denne Claus antas vara stamfar till den svensk-finska ätten Fleming. Efter honom följer en rad av Clasar med Fleming som efternamn men det är framför allt tre av dem som väcker mitt intresse. De tre är Clas Eriksson Fleming 1530- 1597, Clas Larsson Fleming ca 1592-1644, och Claes Fleming 1886-1965.

Clas Fleming med tillnamnet Eriksson levde mellan 1530-1597. Flemingarna har haft sina bopålar i den östra rikshalvan Finland och 1591 fick Eriksson uppdraget att leda sjökriget mot Ryssland som hövitsman över Finland och Estland. Eriksson Fleming hade alltså ett mångårigt förflutet inom flottan. Men inte nog med det, 1500-talsclas var också med och intrigerade i striderna mellan kung Sigismund och hertig Karl. Eriksson Fleming ansåg att de förmåner kungen beviljade snarare berodde på lojalitet än yrkesförtjänster, jojo. Clas Eriksson Fleming var således en skicklig realpolitiker och vann genom detta många personliga fördelar. Han var inte omtyckt på hemmafronten och orsakade, bland annat, ett stort uppror bland de finska bönderna. Upproret slogs tillbaka hårt och blodigt vilket inte ökade Flemings popularitet i hemlandet.

Clas Larsson Fleming var amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare. Han ansågs dessutom vara en utomordentlig organisatör vid moderniseringen av flottan. Larsson Fleming spelade också en avgörande roll vid Vasas förlisning då han gav order om avsegling trots kunskapen om skeppets instabilitet. Det var, bevars, kungen själv som givit order om fler kanoner och att trotsa högste befälhavaren var naturligtvis otänkbart? Hur det gick vet vi alla. Larsson hade väckt kungens gillande vid kriget mot Ryssland 1612 och år 1620 utsågs han till amiral (inte illa). Äktenskapet med Anna Göransdotter Snakenborg resulterade i fyra barn som tack vare sin fars marina meriter upphöjdes till friherrar. Larsson Fleming hann också med att vara stadsplanerare och ritade gator i rutmönster med stor iver. Som många krigsherrar har denne Clas en Stockholmsgata uppkallad efter sig. Se där, en Fleming som spelat stor roll för både landets flotta och huvudstad.

Ännu en Claes Fleming hittar vi i Sjöhistoriska museets föremålsregister. Han var byggare och donator av flera fina båtmodeller varav tre bär namnet Scepter! Det är modeller av en liten ruffad pojkbåt (jo, de kallades så), en Mälar 30 och en större kustkryssare. Modellerna är mycket välbyggda, de är spantbyggda, riggade och åtminstone två har avtagbart rufftak.


Scepter II föreställer Mälar 30 nummer 6, ritad av Lage Eklund och

byggd på Schelins varv i Kungsör. Foto: Anneli Karlsson, SMM.

Scepter III visar en större segelbåt, ritad av Iversen och byggd på Neglingevarvet 1931.

Lyfter man på rufftaket kan man kika ner i en välutrustad kajuta med duk på bordet,

radio och diverse instrument. Foto: Anneli Karlsson, SMM.