Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Globernas historia

        Holländsk jordglob från 1640        Holländsk himmelsglob från 1640

 

Idag öppnar vår utställning "Kartor & Klot". I den finns sex fina glober ur våra samlingar. Särskilt magnifika är de två äldsta på bilden ovan. Globerna tillverkades ofta i par; en jordglob och en himmelsglob. Detta globpar är från en tid då man köpte in kartor och glober från utlandet, företrädesvis från Amsterdam. Globerna var dyra och därför få förunnade. Att kunna läsa av en glob tillhörde bildningen, vilket gjorde globerna till viktiga statussymboler.

Den främste holländska kartografen, som gjort detta par, hette Guiljelmus Blaeuw... ungefär. Han använde mängder av sätt att skriva sitt namn och kallar sig så just på våra glober. Hans officiella namn är nog snarare Willem Blaeu. Han levde mellan 1571 och 1638. Efter Willem/Guiljelmus död 1638 fortsatte hans son Joan Blaeu (1596-1673) att driva verkstaden i Amsterdam. Tryckplåtarna fadern tillverkat användes fortfarande, vilket förklarar att de här globerna enligt uppgift är tillverkade två år efter globografens död.

Stjärnbilden lilla hund på den holländska himmelsgloben från 1640

Stjärnbilden Lilla hund på den holländska himmelsgloben från 1640

Med tiden växte intresset för naturvetenskap och allt fler ville ägna sig åt "globografi". Mig veterligen inget vanligt ämne i högskolekretsar idag, även om jag faktiskt hittar ämnet vid universitetet i Oslo. Det ansågs välutbildat och kulturellt och ämnet innefattar även geografi, kartografi, astronomi och meteorologi.

I Uppsala bildades 1758 "Cosmografiska Sällskapet". Med växande efterfrågan ansåg man de holländska produkterna vara alldeles för dyra. Därför blev Cosmografiska Sällskapets mål att utarbeta och tillverka kartor och glober till allmänhetens tjänst. Givetvis ville man också gärna sälja våra svensktillverkade kartor och glober utomlands.

Uppdraget att börja tillverka glober gav man till Anders Åkerman (1721-1778). Han arbetade som gravör vid Uppsala Vetenskapssocietet. Själva globerna tillverkades i papier-maché. Därefter drogs de över med gips som man putsade alldeles slätt. På gipsytan applicerades sedan den graverade kartan. I Åkermans verkstad snickrades även stativen till globerna efter en mall i rokoko. De målades engelskt rött och dekorerades med förgyllda blybeslag.

Anders Åkermans glob från 1766     Legenden med namn och årtal på Anders Åkermans glob från 1766

Anders Åkermans glob från 1766. Till höger legenden med hans namn och årtal

1778 dog Anders Åkerman. Ansvaret för globtillverkningen flyttades då från Cosmografiska sällskapet till Vetenskapsakademien. Där arbetade Fredrik Akrel (1748-1804) som gravör och han utsågs nu till Åkermans efterträdare. I samband med detta flyttade Globverkstaden från Uppsala till Stockholm.

Allt som Åkerman tillverkat, såsom till exempel alla tryckplåtar, flyttades med. Akrel fortsatte alltså att tillverka glober i Åkermans namn. Åkermans hade tillverkat tryckplåtar från 1759. Under 1760- och 70-talen gjordes stora upptäcktsresor då man bland annat upptäckte Australien. Detta tillförde Akrel på gravyrplåtarna och började ge ut nya utgåvor från 1779. Tryckuppgifterna som finns på varje glob med namn och årtal kallas för "legend". De glober Akrel tillverkade bar alltså Åkermans namn i legenderna med ett tillägg av sitt eget.

På en glob kan det därför i legenden stå "GLOBUS TERRAQUEUS Cura Societ.Cosmograph.Upsal. Editus Ao 1759 ab Andræa. Åkerman Reg.Societ.Scient.Upsal.Sculpt. Nunc. Accedente Consilio Reg. Acad. Scient.Stockholm. ex recentissimis Observationibus Emendatus Opera Friderici Akrel Reg.Acad. Scient.Stockholm Sculpt 1779..."

Och inte nog med det!

I "Anteckningar hörande till Kongl. Vetenskapsakademiens historia.." skrivna av friherre Rosenhand 1811 (som i modern tid finns som gratis ebok!) läser jag att den 6 juli 1785 beviljade Konungen Akrel ett årligt understöd af 200 R:d "och dessutom 50 R:d mot det villkor att han i gravuren och konsten till globers förfärdigande en därtill skicklig yngling undervisar. I anledning härav blev den 16 oktober samma år Erik Åkerland antagen."

Efter Akrels död 1804 tog alltså Erik Åkerland (1754-1835) över titeln som globograf och gjorde detsamma som föregångare, tillförde ännu nyare upptäckter. En av globerna i utställningen är från 1804 och på den står det alltså, ja, läs själva: