Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Hur hittar jag briggen Mathilda?

 

Idag är jag och mina kollegor i bibliotek och arkiv på jobbet eftersom vi har lördagsöppet. Dagens första besökaren ville ha mer uppgifter om ett fartyg, briggen Mathilda, som hade ägts av hans familj i mitten av 1800-talet. Det är inte alltid så lätt att hitta äldre uppgifter om enskilda handelsfartyg, men det finns en del källor att gå till.

skeppslista

Svensk skeppslista är ett bra ställe att börja. Från första hälften av 1800-talet och fram till idag har med lite ojämna mellanrum publicerats en lista över svenska handelsfartyg. Listan innehåller kortfattade uppgifter som fartygsnamn, redare, befälhavare, byggår, hemort och några till. Årgångarna mellan 1837 och 1885 finns sökbara på Internet, senare årgångar kan du till exempel läsa i vårt bibliotek.

Om du vet vilket rederi som fartyget ägdes av så kan du undersöka om företagets arkiv finnas bevarat på en arkivinstitution någonstans. Det är främst större rederiers handlingar som har bevarats och för att hitta uppgifter om vilka som har sparats och var de finns kan du söka i Nationell Arkivdatabas (NAD).

Loggbok Salamander SH 170

Loggbok från briggen Salamander, Sjöhistoriska museets arkiv.

 

Men finns det inget i arkivet på Sjöhistoriska kanske någon undrar? Jo, i arkivet finns många loggböcker och andra handlingar som kommer från handelsfartyg, men det är ändå bara en bråkdel som bevarats fram till vår tid. Det som sparats har ofta funnits i privat ägo och sedan vid något tillfälle skänkts till museet. Sök på enskilda fartygsnamn i vårt samlingssök för att se om det finns fotografier eller ritningar i våra samlingar. Du kan också söka i vår arkivförteckning och se om det finns handlingar från det fartyget du söker. Hittar du en handling du är intresserad av i arkivförteckningen är du välkommen att kontakta arkivet  för att få kopior eller besöka oss. 

Hittade då besökaren det han letade efter? Ja, i svensk skeppslista fanns uppgifter om Mathilda under 1850-talet och eftersom det främst var ägarens namn som var den eftersökta uppgiften så blev besökaren nöjd. 

Hamnarbetare och varvsliv

2001:001
"Götaverken" - originalträsnitt av Edith Fischerström (1881-1967) bildkonstnär och grafiker, Sjöhistoriska museets arkiv.

 

Två nya romaner


Det har nyligen kommit ut två romaner som skildrar hamnarbete. Den ena är Kristian Lundbergs ”Yarden” från förra året som skildrar nutida hamnarbetare i Malmö, den andra är svenskamerikanen Gösta Larssons ”Kajerna vid Hudson River” som gavs ut på engelska i USA 1946. Först i år har den kommit i svensk översättning.
”Yarden” är en personlig och skakande berättelse om dagens rättslösa timanställda i Malmö hamn. ”Kajerna vid Hudson River” utspelar sig i New York på 1920-talet och skildrar hamnarbetarnas brutala vardag där. I recensionen av boken i Dagens Nyheter den 12 februari 2011 skriver Dan Jönsson; ”För tjugo år sedan hade jag nog läst den här romanen som ett historiskt dokument från en försvunnen, gammal ond tid. Nu träffar Gösta Larsson mitt i tjugohundratalets osäkra arbetsmarknad, med dess växande skaror av bemanningsföretag, frilansar och fattigentreprenörer”.


Nätverk


Runtom i Sverige finns redan sedan flera år tillbaka varvsföreningar där före detta varvsarbetare själva dokumenterar och bevarar sin historia. Statens maritima museer, där Sjöhistoriska museet ingår, har samlat föreningarna i ett nätverk kallat "Svenska varv". En gång om året samlas föreningarna till ett "Varvsforum" I år äger Varvsforum rum 9-10 april i Oskarshamn. Forumet är öppet för alla intresserade och är ett unikt tillfälle att lära sig mera om varvsarbetets intressanta historia.

Författaren Aino Trosell arbetade som svetsare inom varvsindustrin i Göteborg under 10 år. Under Varvsforum 2010 i Malmö höll Trosell ett mycket uppskattat föredrag kallat "Svetsloppor och fartygsskrov". Det kan både läsas och lyssnas på Aino Trosells egen hemsida.  

Foto: Anneli Karlsson

Glad i hatten?

 


Foto Susanna Allesson Nyberg


Denna fina hatt från 1930 rymmer en plunta formad precis efter skullen. Observera den vidhängande nyckeln för att öppna pluntan och komma åt det dyrbara innehållet. Hatten användes under perioden 1922 till 1955, då Sverige hade motbok. Införandet av motboken var ett försök att minska landets alkoholkonsumtion. varje persons tilldelning beräknades utifrån bland annat kön, samhällsställning och inkomst. Under perioden förekom naturligtvis omfattande smugglingsverksamhet, där smugglarkungar som till exempel Algoth Niska  gått till historien. Hans memoarer "Mina äventyr"  från 1931 finns för övrigt i vårt bibliotek  och är riktigt underhållande! Detta smugglingskoncept sägs ha varit oerhört lyckat! Tullen lyckades aldrig avslöja smugglingen och under perioden den användes smugglade man in inte mindre än 200 liter sprit i pluntan! Hur nu det gick till. Iklädde mig hatten i magasinet, lät en kollega ta bild och sitter den inte lite väl högt? Rör man på huvudet faller den av, så en extremt upprätt och stel gångstil krävs. Kanske den bara låg lite snyggt överst i väskan eller på en barnvagn. Så var det nog. 


Foto Maria Ljunggren

Svensk båt borta i katastrof

 

Ibland blandas det dramatiska och vardagliga i en enda arkivhandling på ett talande sätt. Vi är kanske inte så vana att tänka svenska krigsförluster och andra världskriget eftersom Sverige stod utanför kriget. Men handelsflottan var i allra högsta grad utsatt och många svenska fartyg gick under på grund av minsprängningar och torpederingar.