Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

En samlare som också samlar på varvsintryck

 

En helg i april var det Varvsforum för nionde gången! Jag har varit med de flesta av gångerna och lär mig alltid mycket om svensk varvshistoria och om varv i dag. För det finns faktiskt fortfarande varv i Sverige. Och vi har dessutom alltid så trevligt på Varvsforum – se fotot nedan som visar maritim personal.

Varvsforum 2011

Arkivarie Hult, 1:e intendent Wollentz och museichef Ohlsson 9 april 2011 i Oskarshamn

 

Vi fick höra föredrag om Oskarshamns mekaniska verkstad och om människorna som arbetade på varvet. Också om de ”Gräv där du står”-cirklar som genomfördes med varvsarbetare på 1980-talet.  Manne Dunge från de maritima museerna berättade om sin stora inventering av varvsföremål på museer och hos föreningar. Den undersökningen har just blivit klar och kommer snart ligga ute på vår webb! Sedan flera år tillbaka finns där den varvsarkivsinventering  som jag var med om att göra.

 

Rose Hastings talar vid varvsforum 2011

Rose Hasting berättade om den ”Gräv där du står”-cirkel som hon ledde för cirka 30 år sedan.

 

Varvsforum anordnas av Nätverket Svenska Varv och Statens maritima museer  en vårhelg någonstans i Sverige. De flesta av deltagarna kommer från de varvsföreningar som finns i landet där bland annat före detta varvsarbetare är medlemmar.  I år var det Oskarshamns sjöfartsförening  som tog väl emot oss. Vi höll till i deras Båt- och Maskinmuseum som ligger vid Norra kajen 23 i Oskarshamn. Vi fick också gå ombord på föreningens egen båt s/s Nalle, byggd på Oskarshamns mekaniska verkstad 1923 och K-märkt av de maritima museerna.

Vi besökte dessutom Kulturhuset där många fotografier och ritningar från varvets historia förvaras. I slutet av 1960-talet gick varvet i konkurs och Sjöhistoriska museet genomförde då en stor dokumentation. Då samlades också många föremål in varav de flesta förvaras i Oskarshamn.  Ritningarna mikrofilmades och mikrofilmen finns sedan 1969 i Sjöhistoriska museets arkiv. Andra dagen besökte vi nuvarande Oskarshamns varv  som har fullt med beställningar. De reparerar fartyg och dessutom tillverkar de en hel del som inte har med sjöfart att göra.

Varvsforum 2011 

Gruppen på studiebesök på Oskarshamnsvarvet.

 

Fotografier tagna av: Kjersti Bosdotter och Claes Wollentz

En tumlare som är populär

Tumlaren 1990:10:208:4

Jag och Malin som arbetar i det som i dagligt tal kallas för ”Ritningsarkivet”, får varje vecka frågor om båtritningar. Oftast vill man ha ritningar på den båt man själv äger, eller också vill man bygga en modell av en viss båt eller viss båttyp. En båttyp som det ofta frågas efter är ”Tumlaren” ritad 1933 av Knud H Reimers (1906-1987). 

Om man söker efter ”Tumlaren” i vår databas på nätet så hittar man olika varianter av konstruktionen. Det är den som har fått vårt nummer 1990:10:208  som är mest eftertraktad och flera av den båtens ritningar är också skannade och utlagda i databasen.  Reimers båtar finns över stora delar av världen och Tumlaren verkar spridd särskilt i Tyskland, för vi får ofta beställningar därifrån.


Knud H Reimers föddes i Danmark men kom till Sverige i 20-årsåldern och blev en av vårt lands främsta yachtkonstruktörer.  En stor samling av hans ritningar kom till Sjöhistoriska museets arkiv år 1990 genom hans söner Rolf, Klas och Per. I år har vi påbörjat skanningen av alla Reimers ritningar, något som är möjligt genom ett samarbete med Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar, MSF, en förening som Reimers för övrigt var en av initiativtagarna till.  (Ritningarna finns dessutom sedan länge mikrofilmade i vårt arkiv).


Till hans arkiv hör också handlingar. I inte mindre än 71 stycken arkivkartonger  förvaras papper från hans verksamhet. Anteckningsböcker, byggnadsbeskrivningar, korrespondens, om försäljningar, uppdrag med mera. I museets fotoarkiv finns fotografier och filmer.

 

Tumlaren 1990:10:208:7 

Japan i våra tankar och samlingar

 

20445 japansk örlogsflagga

I museets samlingar finns några japanska föremål, bland annat en Japansk örlogsflagga med röd sol omgiven av strålar mot vit botten. Just Japans nationsflagga  är en av världens tidigaste. Landets kejsare sågs förr i tiden som ättling till solgudinnan Amaterasu, och det berättas om kejserliga flaggor med solsymboler redan under 600-talet. Nationsflaggan som den ser ut idag antogs 1870 och 1899 antogs en speciell krigs- och örlogsflagga, denna där solen omgavs av strålar. Efter andra världskriget förknippades denna krigsflagga med krigets katastrofala förlopp och japans militanta brutalitet, varför den förbjöds 1945. Den återinfördes dock senare som enbart örlogsflagga.

I samligarna finns också flertalet samurajsvärd och dolkar. Dessa fördes hem som souvenirer under fregatten Vanadis världsomsegling 1883-85.

En gåva från en privatperson 1914 utgör en drygt 60 cm hög mask, troligen en teatermask prydd med riktigt människohår, och ett japanskt träsnitt i färg föreställande en djonk.

S 102 japansk mask     S 101 träsnitt djonk

 

 

 

dammiga papper eller glänsande guldkorn?

 

En del saker i arkivet fascinerar nästan alla som ser dem. Det kan vara för att de är vackra eller för att de berättar en dramatisk historia. Annat tycker många verkar rätt ointressant. Men även om inte allt är guldkorn för alla, kan nästan allt vara det för rätt person. Det gamla brevet blir en ledtråd i din familjehistoria när det är din morfars mor som skrivit det. Detaljritningen till en kättingstopp kan ge en modellbyggare glädjehicka och ett beslutsprotokoll kan ge en historiker den sista pusselbiten till en avhandlingstes.