Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Ett hakkors, nästan som det första man ser!?

 

St Eriks babords förliga ankare

 

Isbrytaren Sankt Erik har två stora ankare i fören. Det är sk patentankare utan stock (stockless anchors på engelska. Jämfört med äldre ankare, ett sådant står på land invid piren, så har dessa inte den tvärgående stocken upptill. Detta för att spara plats men framförallt för att ankaret när det är uppe helt ska kunna  gå in och sitta säkert i det sk ankarklyset. Äldre fartyg med ankare med stock fick försöka lyfta upp ankaret helt och säkra det uppe vid relingen eller på däck.

Sankt Erik byggdes vid Finnboda varav 1914. Då skulle man ha det modernaste som man kunde komma på. Skrov och maskin byggdes av senaste modell, dvs efter varvets egen konstruktion och med maskinen från Finnbodas ursprung, Bergsunds Mekaniska Verkstad. Men många delar köptes in från andra tillverkare.

Det krävs ytterligare arkivforskning för att vi ska kunna se exakt varifrån varvet köpte in delar och material. Vem byggde t ex livbåtarna, vilket valsverk levererade plåtarna, var köpte de AGA-spisen mm. Det enda vi med säkerhet kan veta är att de två stora huvudankarna köptes från England och av tillverkaren W L Byers & Co Ltd i Sunderland. De tog patent på ett ”stocklöst” ankare redan 1887 och levererade sedan i flera olika storlekar till varv över hela världen.

Varför de valde just en svastika eller ett hakkor som symbol vet vi inte idag, men innan nazisternas maktövertagande i Tyskland på 1930-talet var det en rätt vanlig symbol.Hakkorset/svastikan är en urgammal symbol som fortfarande förekommer mycket i Asien. Den är ofta en symbol för solen eller lycka. Hakkorset kan vara vänt åt höger eller vänster. På fynd från Osebergsskeppt finns hakkors med då det är en vanlig mönsterform där linjer mötes.

Svenska ätten von Rosen hade ett hakkors i sitt vapen och när man skänkte flygplan till det nybildade Finska flygvapnet tog man hakkorset som beteckning vilket man hade kvar till andra världskrigets slut. Även Lettlands flygvapen hade hakkors på planen. I Sverige var det logotype för ASEA fram till 1930-talet. Men när nazisterna tagit makten och infört sin hakkorsflagga valde ASEA att ta bort den. På äldre bilder kan man se den som skorstensmärke på ASEAS bogserbåtar och här och var hittar man den ännu i gamla ASEA-tillverkade hissar eller på elmotorer.

Text: Hans-Lennart Ohlsson, museichef Sjöhistoriska museet

Fyrpussel i fyra delar

Modell i fyra delar av fyren vid Holmögadd

I magasinet finns denna fina modell av fyrtornet vid HOLMÖGADD. Det är en täckt stenkolsfyr som stod på platsen mellan 1838 och 1854. Modellen är i skala 1:20 och kan öppnas och säras i fyra delar. Man ser utrymmena inuti och se den fantastiska spiraltrappan!

Redan 1760 uppfördes en vippfyr på platsen. Den brann ned 1779 och ersattes 3 år senare av en öppen kolfyr. 1838 byggdes den om till en täckt stenkolsfyr och såg alltså då ut som ovan. 1854 blev det en spegelfyr som det ju är än idag.

Holmögadd fyrplats ligger på den sydligaste av Holmöarna mellan östra och norra Kvarken. Vad som bland annat utmärker platsen är att från det att vippfyren uppfördes där 1760 och fram till 2003 var den bemannad. Det gör Holmögadd till Sveriges sista bemannade fyr.

Efter flera förändringar som följt tidens tekniska utvecklingar, från rovoljelampor till fotogenlampor, från fotogen till lux-ljus, frå lux till elektriskt ljus.

Den nuvarande karaktären är FL(2) 10 sek 24,5 M. Lyshöjden 21,4 m.

Det betyder att den blinkar två gånger var tionde sekund. Fyrens ljus är 24,5 meter ovanför vattenytan och fyrens lysvidd är 21,4 distansminuter eller nautiska mil (alltså nästan 4 mil).



Ihopsatt modell av fyren vid Holmögadd

 

Min tidigare bloggtext om vippfyrar och öppna kolfyrar

Aktiebrev

Aktiebrev kan förstås säga något om ett företags historia och om den ekonomiska utvecklingen i stort. Men det som ofta är mest anslående är de fina illustrationerna som finns på äldre aktiebrev. Många gånger är det nog det som gjort att de sparats och så småningom hamnat i våra samlingar.

 

aktiebrev

 

Det här aktiebrevet som utgivits av "Bolaget för ångfart Örebro - Stockholm" 1847 visar många fina detaljer, både fartyg, stadsvy och människor. När man zoomar in kan man plötsligt se fartygets namn, Gustaf Wasa, i aktern. Och människorna framträder tydligt. Mannen till höger såg jag inte ens förrän jag hade förstorat upp bilden.

Detalj av aktiebrev, människor på kaj

 Av texten på själva aktiebrevet framgår att bolaget i fråga ägde tre ångfartyg; Gustaf Wasa, Westmanland och Yngwe Freij. Troligen är det dessa fartyg som syns på bilden, även om man bara kan se namnet på Gustaf Wasa. Alldeles fullpackat ser det i alla fall ut att vara.